När posten trillade in på hallmattan idag kastade jag mig över telefonen och ringde min man eftersom jag såg ett kuvert som stod till oss båda men utan avsändare. Kanske kom det från kliniken!?

Nervöst öppnade jag brevet för att se hur det hade gått med våra andra små embryon som de skulle vidareodla för att kolla frysmöjligheterna på.

"Vi vill bara meddela att det tyvärr inte var möjligt att frysförvara något av de embryon som vidareodlades vid det senaste försöket"

Jaha.. det var ju inte något man ville läsa förstås. Det hade ju suttit fint att ha en chans iaf på ett extra försök och slippa sprutor och sånt igen om detta första IVF-försök inte lyckas.

För att de ska frysa ner embryon måste de vara av god kvalitet och tydligen var då alltså våra inte det, så självklart blir man nervös över vilken kvalitet det embryot de satte in då har. Vi vet ju att de tog det bästa till oss förstås men det går ju inte att se för dem vilka som sen utvecklar sig vidare ändå så.. man vet ju aldrig. Eller så var det just "guldägget" som bor i mig nu. *hoppas*

Jag googlade runt lite för att se hur det gått för andra i samma sits och jag blev lite mer pepp när jag insåg att det var många som fått samma resultat på frysen men ändå blivit gravida med det embryo som de fått insatt ..så det finns hopp ändå!

Många tror att livmodern är som på bilder i skolböcker där livmoderhålan ser ut som en öppen hålighet där man lägger in embryon som ligger och ”skramlar” innan de fäster. I verkliga livet består livmoderhålan av två skikt som ligger tätt tillsammans utan någon hålighet. Dessa skikt består av luddig vävnad som närmast påminner om tjock sammet och embryot som placeras där är stort som ett dammkorn. Ett embryo trillar därför inte ut när man reser på sig eller rör sig!

klockrent! Man tror ju nästan att det ligger där och skramlar eller att man ska råka nysa ut det eller få ut det på annat sätt =) Skönt att man kan vara lugn på den punkten hehe.

Det har hunnit bli ruvardag 5 och förutom lite molvärk i magen (som troligen är biverkningar från Progrestoronet.. progrestronet.. pro...meh! =/ Var tvungen att slå upp ordet nu för det hade fallit rakt ut ur hjärnan tydligen. Progesteron heter det!) och att jag känner mig som en frodig padda (tror jag är lite svullen om magen och det är säkert också biverkningar) så känns det inget annorlunda. Jag har i n t e vågat ställa mig på vågen. Vore ju synd om jag skulle upptäcka att jag gått över 80 kg utan att vara gravid så jag håller mig undan.

Jag har försökt googla efter hur det lilla embryot har det där inne i magen på dag 5 och får lite olika svar men gissningsvis (och förhoppningsvis) så är det på väg att hitta ett mysigt ställe att gosa in sig på nu =)

Det borde ju ha blivit en blastocyst dag 5 efter befruktning och ägget har då delat sig rätt ordentligt och har kanske ca 70+ celler. Det ska tydligen utveckla nåt som heter trofoblaster (låter som söta monster ur en barnsaga) som senare blir moderkakan och så sänder det ut ett protein som hjälper till att kläcka det yttre skalet. (Nu låter det ju som ett pyttelitet hönsägg) Det ändrar sen form och skalet kläcks vilket resulterar i att ägget kan fästa dag 6-7. ..så är man mattesnille och tar minus de två dagarna som det bodde i en liten labbskål så borde det ju vara på G att fästa nu =)

Det känns lite overkligt men fantastiskt att vi nu är med embryo, dvs ett fyracelligt embryo sattes in vid ägginsättningen idag =)

Av våra 6 ägg hade 4 stycken befruktats och det bästa satte de alltså in och de andra ska de odla vidare för att förhoppningsvis kunna frysa in sedan om vi skulle behöva nytt försök eller för eventuellt syskonförsök. Det finns förstås inga garantier för att något av dem klarar sig vid upptining, men vi kommer få besked via brev om hur många som gick till frysen, så snart de vet hur det gått.

Inför ägginsättningen skulle man vara kissnödig, detta eftersom det då är lättare att sätta dit ägget (har jag iaf förstått det som) så en timme innan var det toaförbud för mig och jag smällde i mig några extra glas vatten. På vägen dit insåg jag att jag inte var så kissnödig så när vi kom dit drack jag ett par muggar vatten i väntrummet och var lite nervös för att jag inte skulle bli kissnödig och allt skulle gå åt pipan..

Vi blev visade till ett vilorum där jag fick byta om till en vit morgonrock (mycket finare och klädsammare än den förra kroppsstrumpan till nattsärk) och de fina långa vita strumporna. Sen fick vi vänta på att de skulle komma och hämta oss.

Ungefär där började kissnödigheten slå till ordentligt och jag började bli lite lätt panikslagen. Herregud, hämta oss NU!!!! Knipandes och lidandes var jag .. och väntade ..och väntade.. och tjugo minuter senare var jag inte ens säker på att jag skulle kunna röra mig från rummet. Jag såg framför mig hur jag skulle pinka på mig i gynstolen. Pinsamt! Men det vore väl attans om inte ägget skulle hitta en bra plats då med en sådan engagerad förberedelse och kämpande av denna benkorsande blivande ruvare =))

Såklart gick det bra även om det var ren viljestyrka som gjorde att jag kunde hålla mig, jag har nog aldrig varit så kissnödig i hela mitt liv!

När vi kom in där vi skulle göra ägginsättningen fick vi träffa labbpersonalen igen, och vi fick identifiera oss. Därefter påbörjade doktorn sitt arbete och vi fick se embryot på skärmen. Häftigt! Fast det var ju svårt att tänka sig att det där lilla bubbliga skulle kunna bli en bebis .. och tänk att man själv varit en sån där en gång. Man blir helt snurrig när man tänker på det.

Själva insättningen gick jättefort och eftersom jag hade en sån fylld blåsa så var det lätt för henne att placera ägget. När återföringen var klar så kollade de så införingsröret (det har säkert ett namn men nu får det bli införingsröret) var tomt så ägget verkligen var på plats och SEN.... fick jag gå på toa! "Aaahhh!" =))

Nu återstår bara att se om den lilla fäster som den ska. Hoppas hoppas hoppas!

Om två och en halv vecka ungefär vet vi hur det har gått. <3

Idag har vi en tid bokad för ägginsättning så hela förmiddagen kommer att vara en nervös väntan.. Om det visar sig att inget av äggen blivit befruktat så kommer de att ringa och meddela det.

Om de inte ringer så åker vi alltså in som planerat och när jag kommer hem igen så är det dags att börja ruva =)

Jag sov förvånansvärt gott i natt trots att jag var lite nervös, men innan jag somnade låg jag ett bra tag och surfade historier på mobilen om hur andras äggplock har varit (på gott och på ont). Jag var nyfiken och ville vara så förberedd som jag kunde bli (typiskt mig). Även maken kände sig lite nervös men nervositet hör nog bara till, det är ju inget man gör varje dag precis.

På morgonen fick jag bara äta flytande frukost så jag "åt" en drickyoggi och en fruktsmoothie, sen tog jag en dusch och vi gjorde oss redo för att sätta oss i bilen i god tid. 

Kliniken ligger ganska nära där vi bor så det tog väl en 20 minuter att köra men det var lite värre med parkeringar, det stressade upp mig lite eftersom jag var rädd för att vi nu inte skulle hinna i tid och som vanligt när jag blir stressad så tycker magen att "hey, nu ska vi ha lite skoj och ha fest". När vi kom på plats (i tid) så lugnade magen ner sig igen och festen kom tydligen av sig (phew) och vi blev visade till ett rum med två sängar och en vägg emellan, men det skulle bara vara vi där idag så det kändes skönt att få vara lite i fred och slippa dela med ett annat par.

Maken fick gå iväg och lämna sitt bidrag och jag fick byta om till en sjukhus-särk som inte var särskild klädsam och knappast figursydd till mina former så jag var säkert huur snygg som helst, och så ett par vita långstrumpor som för att göra det hela ännu lite finare, var i olika längd. Därefter fick jag bädda ner mig i sängen.

Det låg en värmekudde på sängen som det var meningen att man skulle ha på magen efter ingreppet men jag insåg att den ju var perfekt att använda för att värma mina kalla händer på. Finemang!

Sköterskan gav mig två alvedon och en tablett Stesolid (lugnande) och så satte hon en infart i armvecket för morfinet och sen fick vi vänta en stund innan det var vår tur att gå iväg för att plocka ägg.

När vi kom till operationssalen fick min man ta på sig en grön sjukhusrock, foppatofflor och en tjusig grön plastmössa och jag fick också en plastmössa och sen fick jag lägga mig på britsen i gynstolen och maken placerades på en pall vid huvudänden.

En labbperson kom in och stämde av vår identitet och sen fick jag lite morfin och värkstillande i armen av sköterskan och de gav mig bedövning där nere som jag knappt hann reagera på innan de var klara med.

Sen påbörjades ägguttagningen och då punkterar de äggblåsorna och vätskan sugs ut med en tunn nål. Vi kunde se på en skärm (skärmen på bilden (som inte blev så tydlig så bilden fick mest bli symbolisk)) när labbpersonalen letade efter ägg i vätskan och efter vad som för oss kändes som en evighet men i själva verkat nog bara var sekunder hörde vi "Ägg!" =)

Själva ingreppet gjorde inte så ont, det var ett par tillfällen då det stack till lite men mer att jag ryckte till lite bara, så det gick klart bättre än vad jag vågat hoppats på. Det känns som att jag kom riktigt lindrigt undan. När ingreppet var klart fick vi veta att de hade hittat 6 stycken ägg och det var ju jättebra med tanke på att jag hade 7 äggblåsor.

Förnöjda fick vi gå tillbaka till vårt rum och sköterskan frågade mig hur jag kände mig och jag var på riktigt gott humör och hade inte det minsta ont så jag tänkte fasen vilken tur vi har! Jag bäddade ner mig och min man satt på stolen bredvid och vi bedrev tid med att skratta åt en rolig bok vi tagit med oss .. men under tiden började jag få mer och mer ont och plötsligt blev jag helt kallsvettig och svimfärdig. Tydligen var jag helt grå i ansiktet och min man fick kalla på sköterskan. De höjde fotdelen av sängen och la något kallt på min panna och tog mitt blodtryck som var lite lågt och för smärtan fick jag stolpiller med smärtlindring. Jag la mig på sidan i fosterställning och försökte vila bort det hela och efter en liten stund kom färgen tillbaka på mig igen och jag började må bättre. Min man blev riktigt orolig där men jag sa sen att man väl inte kunde få ha det för bra så klart nåt dåligt skulle vara med i bilden. Om detta är det enda dåliga så kan jag leva gott med det =))

Jag fick vila en stund och sen kom en sköterska in och gav oss stora goda mackor och thé och juice som vi gladeligen proppade i oss. Sen fick jag gå på toa för att se att jag kunde kissa normalt och efter det klädde vi på oss och gjorde oss redo för hemgång. Sköterskan gav mig information om att jag imorgon ska påbörja min Lutinusbehandling, 3 ggr om dagen.

Nu har vi varit hemma ett par timmar och jag mår fortfarande förträffligt bra och har ingen värk alls, men så har jag också rätt mycket smärtstillande i mig så vi får väl se hur jag mår framåt kvällen. Imorgon ska jag jobba hemma och så även på onsdag.

På onsdag ska det bli ägginsättning om allt går som det ska vid befruktningen. Om det inte har gått bra så kommer de att höra av sig på onsdagmorgon (=nervöst!!!!). Det är ett samtal vi inte vill ha!

Håll tummarna ännu mer för oss nu =)

Sådärja, nu är sista sprutan,Ovitrellen (tas för att äggen ska mogna och bli befruktningsdugliga), tagen och jag är färdigpreppad inför Äggplock på måndag. Känns spännande!

Den var stor och klumpig men väldigt behändig att ta. Dra av skyddshylsan, på med nålen, av med nålskydden, vrida upp den till rätt dos, in med nålen i magfettet, trycka på knappen, hålla inne i 10 sekunder tills dosen står på 0 och så klart!

Imorgon slipper vi allt vad sprutor heter och på måndag morgon åker vi till kliniken för att förhoppningsvis få ut minst ett guldägg! =)

Idag har jag och mina äggblåsor varit på ett nytt ultraljud. Jag var lite nervös för jag har inte känt någonting knappt i magen nu förutom möjligen att det är lite spänt.. ska det inte kännas mer? (Ja jag har läst alldeles för mycket skräckhistorier om IVF på nätet hehe)

Jag hade inte behövt oroa mig alls visade det sig. Ultraljudet gick jättebra. Slemhinnan hade vuxit fint och äggblåsorna också. Dessutom var de jämnstora vilket är jättebra för det ökar chanserna att få ut mogna ägg =)

Jag undrade lite över varför jag inte fått ta något blodprov eftersom "alla andra" verkar ta det, men hon sa att när det flyter på fint och går som det ska så finns det ingen anledning till det plus att man oftast behöver göra det mest när man kör långa metoden med nässprej och grejjer eller när det är risk för överstimulering. Skönt att slippa. Jag känner mig alltid som en levande nåldyna när jag kommer från ett blodprov. Jag är snål med blodet som de brukar säga.

Hur många gånger på ett år går kylskåpet sönder? Nej just det, det händer väldigt sällan.. men såklart hände det oss häromdagen.. Lite lätt panik fick man över medicinerna som ju är kylvara (eller iaf mest viktigast med ägglossningssprutan, Ovitrelle). Typiskt! Vi hade tur och fick dit en hantverkare samma dag som fixade den fördömda lilla termostaten, men medicinen hade då hunnit ligga i rumstemperatur under hela dagen.

Jag tog upp det idag med barnmorskan och hon skrev ut ett nytt recept på Ovitrelle eftersom det var dumt att chansa så det löste sig som tur är, passade på att hämta ut min sista Orgalutranspruta också eftersom jag kommer ta mina två sista Menopur och Orgalutran ikväll.

Imorgon kväll kl 21 ska jag ta Ovitrellsprutan, det är den som sätter igång ägglossningen så de kan plocka äggen precis när det är tänkt, så den är viktig. Eftersom det är klockomställning i helgen så fick vi dra ifrån en timme från normaltiden, men 36 timmar innan äggplocket ska den tas.

Då har ni säkert redan räknat ut att vi har fått tid för äggplock? Jajamensan. På måndag kl 10.00

På söndag är vi fria från allt vad sprutor heter (wohoo) och på måndag ska vi vara på plats på kliniken kl 9:15.

Jag kommer då att få en sängplats där jag får byta om till skjorta och strumpor (såna där långa vita sjukhusstrumpor misstänker jag) och jag hoppas att min man också får en sån där fånig mössa som ser ut som ett blått skoskydd om jag nu får en sån så jag slipper ligga där och känna mig ensam fånig =)

Jag kommer att få en lugnande tablett och en Alvedon och så sätter de en kanyl i armvecket där de ska ge mig morfin sedan under äggplockningen. Min man kommer också att få ge "sitt bidrag" till processen samma morgon.

Om allt går fint och vi får något (förhoppningsvis fler) ägg befruktat så är det tid bokad för insättning på onsdagen. Det är ett snabbt ingrepp och sen är det bara vänta och vänta och vänta.. De två veckorna kommer säkert kännas som de längsta och jobbigaste man någonsin varit med om.. dessutom kommer nästa medikamente in i bilden, Lutinus.

Lutinus (vagiatorer) ska tas 3 ggr om dagen en tid efter insättningen (tror det är två, tre veckor nånting) En kladdig historia har jag förstått när man läst andras bloggar men det som är bra är att det är Lutinusen som ska hälpa till att ägget vill stanna kvar så med det i tanken så ska vi nog bli kompisar ändå.

Lägger in en bild på mina mediciner så ser ni vad det är jag stiftat bekantskap med under de här veckorna =)

Imorse var jag på kliniken för att göra ultraljud och stämma av hur det går för de små äggblåsorna.

Lite hade det minsann hänt, jag hade fyra stycken äggblåsor på ena sidan och tre på den andra. Därmed ska jag fortsätta med samma dos (225E) Menopur och så Oraglutransprutan tills på fredag. Då ska jag in på ett nytt ultraljud för att se hur det har gått och så blir det förmodligen äggplock på måndag eller eventuellt tisdag sa Dr Kerstin glatt. Det fanns inga tecken på överstimulering sa hon också och det känns skönt att veta.

En ovanlig form av biverkan är ovariellt överstimuleringssyndrom (”OHSS”) med utveckling av stort antal folliklar hos kvinnor med god äggreserv. Överstimulering uppkommer först efter det att man framkallat äggmognad med hCG (Ovitrelle, Pregnyl) och kan undvikas genom att ändra behandlingsplanen.

Har läst om de som blivit överstimulerade och fått åka in akut och bli tappad på flera liter vätska. Väldigt omysigt och kan vara livshotande =/ ..Nä sånt ska vi inte vara med om!

Det börjar närma sig äggplock nu.. (eller äggaplock som min käre make (nerifrånlandetdialekt) säkert skulle uttala det) =)