Nu har vi fått en ny behandlingsplan av kliniken för att kunna sätta igång med IVF2 dag två på min nästa mens.

Samma dag som mensen kommer ska jag ringa dem för att kolla så jag verkligen kan sätta igång (gissar att de kan säga nej och jag måste vänta en menscykel till om det är så att de har fullt på kliniken den perioden) När jag pratade i telefon med barnmorskan sist så preliminärplanerade hon mig lite efter ungefärliga datum. Hoppas det räcker!

Enligt mina uträkningar så borde det handla om sprutstart runt 12 maj, det är då dag 27 i cykeln och sålänge inte den förra behandlingen på något sätt påverkar så den blir kortare eller längre så kan jag nästan satsa en tia på detta datum plus minus en dag.

Jag kommer att använda samma medicin (Menopur, Orgalutran, Ovitrelle, Lutinus) och samma upplägg men de har gjort en förändring och höjt dosen Menopur till 300ie (förra gången sprutade jag in 225ie). Förhoppningsvis får jag några fler ägg och lite bättre kvalitet den här gången. =)

Jag kontaktade kliniken igår eftersom blödningen hade ökat och det kändes rätt uppenbart att det måste vara mensen som kommit igång. Enligt deras instruktion så gjorde jag gravtestet idag på morgonen istället för att vänta till på söndag och sen ringde jag tillbaka med beskedet.

Testet visade negativt som väntat..

Planen är nu att läkaren ska titta på en ny behandlingsplan och återkomma till oss i mitten av nästa vecka så får vi se om det är några förändringar i doser/medicinsort eller om vi ska köra på samma upplägg.

Jag frågade när man brukar starta nästa försök och hon sa att jag ska blöda ur (läskigt uttryck) denna mens och så får vi troligen köra igång när nästa mens börjar vilket borde bli i mitten av maj.

Med andra ord, några veckors paus och sen är det IVF-försök nr 2. Då är det väl ändå dags för ett litet troll till familjen va? =)

Här följer ett sammandrag av vår första behandling och resultat:

19/3 Menopur 225IE

20/3 Menopur 225IE

21/3 Menopur 225IE

22/3 Menopur 225IE

23/3 Menopur 225IE + Orgalutran 0,25

24/3 Menopur 225IE + Orgalutran 0,25

25/3 Menopur 225IE + Orgalutran 0,25 + VUL1 (Ultraljud)

26/3 Menopur 225IE + Orgalutran 0,25

27/3 Menopur 225IE + Orgalutran 0,25

28/3 Menopur 225IE + Orgalutran 0,25 + VUL2

29/3 Ovitrelle

30/3 Medicinpaus

31/3 Ägguttag

 1/4 Lutinus 100mg 3x dag

 2/4 Lutinus 100mg 3x dag + Embryoinsättning

 3/4 Lutinus 100mg 3x dag + RD1 (Ruvardag 1)

 4/4 Lutinus 100mg 3x dag + RD2

 5/4 Lutinus 100mg 3x dag + RD3

 6/4 Lutinus 100mg 3x dag + RD4

 7/4 Lutinus 100mg 3x dag + RD5

 8/4 Lutinus 100mg 3x dag + RD6 + Besked om att inga ägg gått till frysen

 9/4 Lutinus 100mg 3x dag + RD7

10/4 Lutinus 100mg 3x dag + RD8

11/4 Lutinus 100mg 3x dag + RD9

12/4 Lutinus 100mg 3x dag + RD10 + rosa blödning (BIM 26dgr)

13/4 Lutinus 100mg 3x dag + RD11 + blödningen borta + "orolighetsgravtestar" = minus

14/4 Lutinus 100mg 3x dag + RD12 + brunaktig blödning

15/4 Lutinus 100mg 3x dag + RD13 + brunaktig blödning

16/4 Lutinus 100mg 3x dag + RD14 + blödningen ökar. Mens.

17/4 RD15 gravtest = minus. Slutar med Lutinus. IVF1 är över.

Resultat vid ägguttag IVF1

Av 7 äggblåsor hittades 6 mogna ägg, 4 befruktades och 1 fick vi insatt. Av de 3 återstående var det 1 som delat sig långsamt, men de andra 2 odlades vidare för eventuellt hamna i frysen. ..men så blev ju inte fallet.

--Slut på statistiken för idag-- =)

Idag är det ruvardag 13 men jag är väldigt osäker på om jag verkligen ruvar längre..

Det rosa/bruna försvann under måndagen (och vaggade in oss i lite falskt hopp) men det kom tillbaka igen idag. Jag misstänker att det är Lutinuset som gör att jag inte får riktig mens än. Även om jag vet att det är många jag läst om som blöder och testar negativt precis som vi har gjort men som sedan ändå testar plus på testdagen så är hoppet inte så stort just nu. Det känns inte som att jag är gravid. Så enkelt är det. Det behövs nog ett mirakel för att vårt första IVF ska sluta i lycka.

En kompis berättade idag att hennes väninna var i fjärde månaden nu efter några IVF-försök och hennes ägg var inte av bästa kvalitet ..så lite pepp blir man ju av det. Massor av hopp inför kommande försök! =)

Oavsett hur det går på söndag så ska jag sluta med Lutinuset då. Wohoo! Det ser jag iaf fram emot och så ska jag ringa kliniken och meddela resultatet på testet på tisdag, måndag är ju en röd dag.

Det ska bli skönt med lite behövlig påskledighet! 

Igår på kvällen ruvardag 10 fick jag en rosa blödning. Nej nej NEJ! Det ville vi ju inte ha!

En blödning i sig behöver inte vara negativt, man kan blöda och trots det vara gravid men det kändes ju ändå som att chansen minskade något förstås. Senare på kvällen övergick det rosa till ljust brunt ..vad det nu kan betyda.. men eftersom det är dag 26 i cykeln dvs dagen då jag skulle fått min mens om jag inte hade gått igenom behandlingen så är det väl rätt misstänkt för att vara just mens.

Blödningen har inte ökat idag men det är nog bara en tidsfråga =/

Jag hängde på låset till apoteket när de öppnade kl 11 idag, r ä t t kissnödig eftersom man ska testa sig med morgonurinen, för vi bestämde oss för att tjuvtesta (även om vi vet att det är tidigt att testa nu). Jag stod med benen snurrade om varandra ungefär och småhoppade men jag fick tre test inköpta och så hem på imponerande snabba ben.

(Köpte tre test eftersom jag misstänker att det blir en behandling till och då kan det vara skönt att ha test hemma)

Väl hemma testade jag och som väntat var det tydligt negativt. Vi kan ju inte säga till 100% att det stämmer, som sagt, dag 11 ska vara lite tidigt, men jag vet också att det finns de som testar plus så tidigt så lägger man ihop blödningen, väntad mensdag och ett negativt gravtest så.. är nog hoppet ute.

Jag ska ringa eller maila kliniken imorgon så får vi se vad de säger. Jag fortsätter med Lutinuset tills de säger att jag ska sluta. Vi har ju testdag med klinikens test den 20/4 så får se vad de säger om det också. Jag återkommer om hur det går.

p.s Nu vet jag iaf vad "inte gravid" heter på finska..  

Ruvardag åtta är det idag och allting är precis som vanligt, lite molvärk, trötthet, irritationsutbrott ..ingen skillnad sen tidigare. Åh vad glad jag kommer vara när jag slipper Lutinus (Lucifer?) -hormonet.

När jag en morgon nästan bröt ihop över en odiskad äggkastrull så peppade min (tåliga) make mig med att det kanske är graviditetshormoner =) ..fast sen insåg jag att det ju likaväl kan vara PMS .. men.. jag hoppas ju att han har rätt förstås. Mens vill jag INTE ha! Bort bort!!!

Väntan fortsätter .. och jag ruvar på (passar ju bra nu till påsk) =)

När posten trillade in på hallmattan idag kastade jag mig över telefonen och ringde min man eftersom jag såg ett kuvert som stod till oss båda men utan avsändare. Kanske kom det från kliniken!?

Nervöst öppnade jag brevet för att se hur det hade gått med våra andra små embryon som de skulle vidareodla för att kolla frysmöjligheterna på.

"Vi vill bara meddela att det tyvärr inte var möjligt att frysförvara något av de embryon som vidareodlades vid det senaste försöket"

Jaha.. det var ju inte något man ville läsa förstås. Det hade ju suttit fint att ha en chans iaf på ett extra försök och slippa sprutor och sånt igen om detta första IVF-försök inte lyckas.

För att de ska frysa ner embryon måste de vara av god kvalitet och tydligen var då alltså våra inte det, så självklart blir man nervös över vilken kvalitet det embryot de satte in då har. Vi vet ju att de tog det bästa till oss förstås men det går ju inte att se för dem vilka som sen utvecklar sig vidare ändå så.. man vet ju aldrig. Eller så var det just "guldägget" som bor i mig nu. *hoppas*

Jag googlade runt lite för att se hur det gått för andra i samma sits och jag blev lite mer pepp när jag insåg att det var många som fått samma resultat på frysen men ändå blivit gravida med det embryo som de fått insatt ..så det finns hopp ändå!

Många tror att livmodern är som på bilder i skolböcker där livmoderhålan ser ut som en öppen hålighet där man lägger in embryon som ligger och ”skramlar” innan de fäster. I verkliga livet består livmoderhålan av två skikt som ligger tätt tillsammans utan någon hålighet. Dessa skikt består av luddig vävnad som närmast påminner om tjock sammet och embryot som placeras där är stort som ett dammkorn. Ett embryo trillar därför inte ut när man reser på sig eller rör sig!

klockrent! Man tror ju nästan att det ligger där och skramlar eller att man ska råka nysa ut det eller få ut det på annat sätt =) Skönt att man kan vara lugn på den punkten hehe.

Det har hunnit bli ruvardag 5 och förutom lite molvärk i magen (som troligen är biverkningar från Progrestoronet.. progrestronet.. pro...meh! =/ Var tvungen att slå upp ordet nu för det hade fallit rakt ut ur hjärnan tydligen. Progesteron heter det!) och att jag känner mig som en frodig padda (tror jag är lite svullen om magen och det är säkert också biverkningar) så känns det inget annorlunda. Jag har i n t e vågat ställa mig på vågen. Vore ju synd om jag skulle upptäcka att jag gått över 80 kg utan att vara gravid så jag håller mig undan.

Jag har försökt googla efter hur det lilla embryot har det där inne i magen på dag 5 och får lite olika svar men gissningsvis (och förhoppningsvis) så är det på väg att hitta ett mysigt ställe att gosa in sig på nu =)

Det borde ju ha blivit en blastocyst dag 5 efter befruktning och ägget har då delat sig rätt ordentligt och har kanske ca 70+ celler. Det ska tydligen utveckla nåt som heter trofoblaster (låter som söta monster ur en barnsaga) som senare blir moderkakan och så sänder det ut ett protein som hjälper till att kläcka det yttre skalet. (Nu låter det ju som ett pyttelitet hönsägg) Det ändrar sen form och skalet kläcks vilket resulterar i att ägget kan fästa dag 6-7. ..så är man mattesnille och tar minus de två dagarna som det bodde i en liten labbskål så borde det ju vara på G att fästa nu =)

Det känns lite overkligt men fantastiskt att vi nu är med embryo, dvs ett fyracelligt embryo sattes in vid ägginsättningen idag =)

Av våra 6 ägg hade 4 stycken befruktats och det bästa satte de alltså in och de andra ska de odla vidare för att förhoppningsvis kunna frysa in sedan om vi skulle behöva nytt försök eller för eventuellt syskonförsök. Det finns förstås inga garantier för att något av dem klarar sig vid upptining, men vi kommer få besked via brev om hur många som gick till frysen, så snart de vet hur det gått.

Inför ägginsättningen skulle man vara kissnödig, detta eftersom det då är lättare att sätta dit ägget (har jag iaf förstått det som) så en timme innan var det toaförbud för mig och jag smällde i mig några extra glas vatten. På vägen dit insåg jag att jag inte var så kissnödig så när vi kom dit drack jag ett par muggar vatten i väntrummet och var lite nervös för att jag inte skulle bli kissnödig och allt skulle gå åt pipan..

Vi blev visade till ett vilorum där jag fick byta om till en vit morgonrock (mycket finare och klädsammare än den förra kroppsstrumpan till nattsärk) och de fina långa vita strumporna. Sen fick vi vänta på att de skulle komma och hämta oss.

Ungefär där började kissnödigheten slå till ordentligt och jag började bli lite lätt panikslagen. Herregud, hämta oss NU!!!! Knipandes och lidandes var jag .. och väntade ..och väntade.. och tjugo minuter senare var jag inte ens säker på att jag skulle kunna röra mig från rummet. Jag såg framför mig hur jag skulle pinka på mig i gynstolen. Pinsamt! Men det vore väl attans om inte ägget skulle hitta en bra plats då med en sådan engagerad förberedelse och kämpande av denna benkorsande blivande ruvare =))

Såklart gick det bra även om det var ren viljestyrka som gjorde att jag kunde hålla mig, jag har nog aldrig varit så kissnödig i hela mitt liv!

När vi kom in där vi skulle göra ägginsättningen fick vi träffa labbpersonalen igen, och vi fick identifiera oss. Därefter påbörjade doktorn sitt arbete och vi fick se embryot på skärmen. Häftigt! Fast det var ju svårt att tänka sig att det där lilla bubbliga skulle kunna bli en bebis .. och tänk att man själv varit en sån där en gång. Man blir helt snurrig när man tänker på det.

Själva insättningen gick jättefort och eftersom jag hade en sån fylld blåsa så var det lätt för henne att placera ägget. När återföringen var klar så kollade de så införingsröret (det har säkert ett namn men nu får det bli införingsröret) var tomt så ägget verkligen var på plats och SEN.... fick jag gå på toa! "Aaahhh!" =))

Nu återstår bara att se om den lilla fäster som den ska. Hoppas hoppas hoppas!

Om två och en halv vecka ungefär vet vi hur det har gått. <3