Till att börja med vill jag bara säga att mina mammabyxor, som jag skrev om i förra inlägget, självklart visst det kasade ner i baken så jag fick gå och dra i dem som en galning för att få dem att stanna kvar. Så vad gör man då? Jo man köper hängslor. Funkar alldeles utmärkt och jag är fett förnöjd!

Imorgon går jag in i vecka 20 och då kan man väl säga att halva graviditeten har gått. Häftigt!

Idag har vi varit på rutinultraljud. Lite nervös var man ju fast inte lika mycket som förra gången på KUB-testet. Det blev lite kaos i starten idag då den blivande pappan var försenad från jobbet och fick kasta sig i en taxi för att hinna. Men han hann och ska det gås på ultraljud så ska man väl åka taxi som fint folk eller hur? ;-)

Väl inne fick jag som vanligt lägga mig på britsen och hon kletade in min mage med det där kalla gucket som nog kallas ultraljudsgel och så höll jag nog nästan andan i nån sekund innan den lilla bebisen kikade fram på skärmen. Steg 1 för mig var att se att den fanns där (vet inte riktigt vart den skulle tagit vägen annars?) och steg 2 var att barnmorskan senare skulle säga att allt såg helt normalt ut. Vilket hon gjorde. PHEW!

Hon gick igenom den lilla bebisen från topp till tå och mätte och kollade hur det såg ut, hjärna, hjärta, hur blodkärlen var kopplade, hur blodkärlen såg ut i navelsträngen, ryggrad, njurar, armar och ben och händer och fötter och allt möjligt som hon kunde mäta och inspektera. Medans hon gjorde det berättade hon vad det var vi såg på skärmen (för det ska väl erkännas att vi långt ifrån såg lika mycket som hon gjorde) =)

Hon kollade även moderkakan så den satt normalt och det gjorde den. Medans hon gjorde allt det här så passade hon även på att ta några bilder som vi fick med oss hem.

Eftersom vi var så nyfikna på om hon kunde se vilket kön det var så hörde vi oss för om hon kunde se det åt oss. Hon kikade runt lite och sen sa hon att nu var hon övertygad. (då hade vi ju såklart inte sett nånting som kunde tydas till nånting..) och så sa hon att det iaf var 90% säkert att det blir en liten flicka. Självklart så himla roligt vilket besked vi än hade fått och vi vet ju som sagt då inte till 100% förrän prinsen eller prinsessan kikar ut, men ändå känns det lite roligare att på något sätt kunna personifera den lilla, nu som en "hon" och kanske tänka lite extra på just tjejnamn. Kanske blir det en rosa klänning inköpt såsmåningom. Ja jag veeeet.. kanske borde jag vara mer sådär könsneutral.. men jag kan ju inte låta bli hehe, det är så himla gulligt. Om det blir en pojk så får jag verkligen hoppas att han inte har något emot rosa klänning. Om inte annat så kan det bli ett fint studentplakat ;)

Förra helgen gjorde vi förresten vårt allra första bebisgrejinköp i form av en vit spjällsäng som vi köpte av en vän. Det är också en sådan där milstolpe!

Nästa tur till mödravårdscentralen blir när jag ska gå på tjejgruppen om ett par veckor, lite nervöst men samtidigt roligt. Till barnmorskan ska jag inte förrän i november (om hon inte kallar mig för att kolla järnet igen innan dess).

Ikväll ska vi fira denna ultraljudsdag med lite god fika och sätta ihop vårt nya fina köksbord som vi köpt på MIO. =)

Idag köpte jag mina första riktiga mammabyxor. Ett par svarta mammajeans och ett par mörkblå mammajeans på H&M. Milstolpe! =) Ska inviga ett av paren på måndag på jobbet, håll tummarna för att de inte kasar ner i baken (Ett problem jag brukar ha med byxor, vet inte om jag är ovanligt "plattrövad" eller nåt..?) De svarta byxorna har nämligen inga hällor för skärp. De blå har förvisso det men jag tror inte skärp är speciellt smidigt att ha till så hoppas de funkar bra ändå..

Nu ska väl magen bli glad för att den kan få pösa ut i sin fulla prakt under veckorna som stundar...

Utan kläder ser jag ordentligt gravid ut men med kläder på ser jag fet ut. Det är en svår balansgång mellan att bara se fet ut och att gå naken på stan bara för att det ska synas. Men jag tror kanske det är bäst att jag får se fet ut ett litet tag till innan graviditeten äntligen kommer att synas för alla =)