Så kom hon då äntligen, lilla Alva, efter igångsättning vecka 41+1. =) <3 <3 <3

Hon var 51 cm lång och vägde 3285 gram när hon föddes.

Idag är hon nästan sex veckor gammal och är förstås det allra sötaste som finns =)

Förlossningsberättelse kommer .. när jag får tid över att blogga hehe.

Det var då en envis liten bebis som inte vill komma ut. Det är BF+6 dagar och det är en otålig väntan.

På fredag ska vi ringa in till KS Solna på morgonen för då är det dags att bli igångsatt (vilket jag hade hoppats på att inte behöva bli). Vi ska göra det vid halvåtta tiden och har de tid för oss dvs. att det inte är fullt, så kommer vi att kunna åka in då annars blir det vid lunchtid. Jag antar att det även finns en risk för att det är fullt då också !? .. så isåfall återstår att se ifall vi blir skickade någon annanstans eller hur de löser det hela.

En positiv sak med att gå över tiden är att jag i alla fall lyckades släpa mig till frissan idag och hann få håret toppat. Det var på tiden. Jag såg ut som en hippie i dreads nästan så slitet som det var. Nu känner jag ju mig inte så glamour ändå.. men skönt att få det gjort. Vanligtvis fäller jag massor av hår men nu under graviditetens sista månader så har det suttit väldigt fast förankrat .. så jag gissar att det kommer rasa av mig när jag ammar. Jag kommer se ut som Gollum.. =)

Men hon är såååå värd det lilla hjärtat! (påminn mig om att jag sa det sen när jag sitter och grinar över håret) ;-)

Lustigt nog så har jag fått mer fjun på kinderna än vanligt (ljust fjunigt skägg light, jag kanske kan börja extrajobba på cirkus?) och likaså fjunig på magen, det står rakt ut och ser jätteskojigt ut. Hoppas det försvinner sen.. Önskar ändå att det där hårväxeriet kunde satt sig på huvudet istället!

Nåväl, en dag kvar sen är det en nervös natt kvar innan det smäller, äntligen! =)

Nu är det en ynka dag till BF och vi har precis varit hos BM på sista kontrollen.

Det var inga konstigheter idag heller. Blodtrycket var fortsatt jättebra 110/70, blodvärdet hade sjunkt lite till 113 (ska preppa med blodpudding, leverpastej och annat järnrikt sista tiden nu) och sockret låg bra (4,5). Magmåttet hade ökat 2 cm och var nu 36 cm och så fick jag även ställa mig på vågen. 91kg. Det innebär 14 kg upp under graviditeten och det sa hon var normalt (upp till 15 kg brukade man tydligen säga). Vikten har tagit ett litet skutt på den senaste veckan insåg jag ..men kanske har semlorna nu tagit ut sin rätt =) Bebis hjärtslag låg på 152. 

Hon kände också på hur bebis låg placerad och det var ju huvudet nedåt precis som tidigare men hon hade sjunkt ner lite nu. Huvudet var fortfarande ruckbart. Hon har en tendens att gilla vänstra sidan på magen bäst så min mage är stundom helt sned, ser lite kul ut =)

Om hon nu inte bestämmer sig för att det snart är dags att kika ut så har vi fått en tid för igångsättning fredagen den 20 februari. Så nu kan vi börja räkna ner på riktigt. Snart är hon här =)

Kan också tillägga att jag äntligen kom ihåg att fråga BM om det här med sushi.. får jag äta eller inte.. och till min stora lycka sa hon att det går jättebra sålänge den är nygjord. Hurra!!! Varför har jag inte frågat tidigare?? Har längtat efter sushi sen jag blev gravid hehe. Ikväll blir det sushimiddag! Lycka! 

I torsdags var vi på kontroll igen hos BM och allt såg jättefint ut!

Blodtryck: 110/70

Magmått: 34 (+1 cm från förra gången)

Bebis hjärtslag: 136

Hon skrev också en sammanfattning om hur min graviditet har varit och om vi hade några speciella önskemål inför förlossningen.

Vi bokade in en tid till den 11/2 för sista kontrollen (BM sa att nu kan hon ju vilja ut närsom men trodde nog att vi ändå kommer hinna komma på nästa kontroll). Då ska vi också sätta ett datum för igångsättning, om det nu är så att hon trivs så bra där inne i magen att hon inte vill komma ut frivilligt hehe.

Nu är det bara 9 dagar kvar till BF ..så inom två veckor borde vi ju ha vårt lilla hjärta hos oss. <3 =)

Psst.. Jag vet att jag skrev något i förra inlägget om bilder .. men alltså.. jag kom på att när man sjavar omkring här hemma i mysbyxor och otvättat hår hela dagarna så fastnar man inte på bild. ;-)

Någonting jag inte rekommenderar när man är höggravid det är att få en superförkylning med hostan from hell =/ 

Bebis sparkar runt som en vettvilling i magen och är säkert arg som ett bi för att jag stör hennes sömn. Speciellt sparkar hon på urinblåsan. Och mest om natten. Fast det är mysigt ändå på nåt sätt. Helt galet att det finns en nästan färdigbakad liten människa därinne. Förra veckan tänkte jag att hon ju snart kan få titta ut ...men nu får hon nog vänta ett par veckor till så jag hinner bli frisk =)

Nu har vi köpt skötbord, ett mjukdjur till (som vi inte kunde låta bli för det var så sött) plus mobil till spjällsäng och dinglisar till vagnen och så skötbädd (pingu-motiv) och blöjhinken Ubbi. Det blev förresten en åkpåse också till vagnen. Och en runda till apoteket för att köpa hem lite av vad man kan behöva ha på plats. Resten får min man panikköpa när/om det behövs =) och just ja, på presentpengar från mina föräldrar köpte vi jättefina bebiskläder på Polarn och Pyret också. =) Nästa gång ska jag försöka lägga in lite bilder.

Vi har också fått hem ett supergulligt babynest, några söta bebiskläder och en gosig fårskinnsfäll från svärföräldrarna. Hon kommer bli bortskämd vårt lilla hjärta =)

I torsdags var vi på kontroll hos BM igen och allt såg fortsatt jättebra ut. Mitt blodtryck låg på 120/70 och järnvärdet på 119 (wohoo det har gått upp igen). Jag hade inte någon graviditetsdiabetes heller för värdet på sockret såg fint ut (5,2).

Bebis hjärtljud låg på 142 slag och magen mättes till 33 cm.

Helt galet att det bara är 24 dagar kvar till BF ... 

Är det någon som vågar sig på att gissa datum för förlossning? Kanske även längd och vikt? Skriv en kommentar =))

Ny kontroll hos BM idag. Vår ordinarie BM är på semester så vi fick en annan den här gången, men det gjorde ju inget, hon var också sådär gulligt supertrevlig.

Mitt blodtryck var bra, 115/70 och bebis hjärtljud låg på 144 slag, fullt normalt. Min man fick lyssna i "tratten" mot min mage också men han hörde inget så vi får väl se om det går bättre nästa gång istället. Lite kul att han fick frågan om att testa, det var inget vi hade tänkt på tidigare. Mitt magmått håller sig precis på normalkurvan och är nu på 31 cm.

Bara två dagar kvar nu att jobba sedan är jag föräldraledig i väntan på att lillskruttan vill titta ut =) 

Nu var det en liten tid sen jag skrev så jag kör lite tillbakablickar:

2/12 - Föräldragrupp (1/3)

Idag har vi varit på vår första föräldragrupp. Det var vi och tre par till plus en tjej där killen inte var på plats denna gång. Vi pratade mycket om förlossningen och vad som egentligen händer under förlossningen. Det var mycket saker man inte hade en aning om upptäckte iaf jag. Jag visste tex. inte att bebisen roterar på rätt bra, den liksom snurrar sig och gör ett stort jobb den med. Jag vet inte riktigt vad jag hade tänkt mig men kanske mer att den bara.. trycks ut.. så där rakt ut bara fast långsamt. Det första vi fick göra under denna träffen var att sätta oss i grupper, vi tjejer för sig och killarna för sig och så fick vi spåna fram lite frågor som vi ville ha svar på under kursens gång. Självklart blev det så där pinsamt tyst först innan en av tjejerna tog på sig "ledarrollen" och vi kom igång lite grand iaf och vi skrattade lite och höll med om varandras frågor och funderingar. Senare fick vi alla se en film om förlossning och alla enades om att det var en bra och informativ och lugn film som kändes bra att ha i bagaget. 

4/12 - Kontroll hos BM 

Dags för kontroll hos barnmorskan igen och allt gick precis som förväntat förutom att mitt järnvärde hade gått ner lite (från 119 till 111) men det är ju ändå mycket bättre än vid första testet. För att bättra på järnet lite mer skulle jag ta dubbla järntabletter på helgen men jag frågade om jag istället kunde köpa hem blutsaft och ta en hutt varje dag eftersom jag misstänker att magen kommer skrika bakut om jag smäller i mig mer järntabletter, och det gick bra. Phew! Hon kollade bebis hjärtljud och det lät så bra så och låg på 148 slag. Min mage mättes till 29 cm så en ökning med 5 cm. Blodtrycket låg på 105/70. Vikten kollade hon inte men jag tror inte att jag har gått upp så mycket i vikt än. Kanske ett par kilo sen sist "bara". Som sagt, finns nog rum för några semlor framöver ;)

9/12 - Föräldragrupp (2/3)

Under den andra omgången i föräldrakursen pratade vi om olika typer av smärtlindring men mest om amning och vi fick även se en film om amning. Amning är ju en sådan grej som man alltid bara tänkt ska fungera.. men så visar det sig att det kanske inte alls blir så. Och det här med att det kan krävas några veckors övning och hårt slit innan det fungerar .. själv tänker jag ju, hur svårt kan det vara? Jag förvandlas till en mjölkkossa + bebis äter = gourmetmiddagar för lilla bebis under minst första halvåret. Tadaaa! Världens enklaste ekvation. Men nehä.. så lätt skulle det inte vara. Nåja, vi får väl se hur det går. Jag lägger ingen prestige i det, det blir som det blir och löser sig säkert på något sätt =)

16/12 - Föräldragrupp (3/3)

Sista föräldragruppen och denna gång pratade vi mycket om allt som händer efter förlossningen när man faktiskt har en liten bebis med sig hem, om föräldrarollen. Vi fick bla. välja en varsin bild från ett helt gäng med bilder som på något sätt symboliserade någon fas i rollen som förälder. Min man valde en bild där en pappa tittade till sitt barn för att kolla om det andas och jag valde en bild med en orolig mamma framför sitt barn och i pratbubblan fanns det symboler för sömn? mat? medicin? osv. Tänkte att det säkert är en bra beskrivning av första tiden innan man lär sig hur sitt barn fungerar, vilka skrik som berättar vad osv. 

17/12 - Tillväxtultraljud

Idag har vi varit och kikat på bebis igen via ultraljudsapparaten. Alltid lika fascinerande. Allt var precis som det skulle, och vi passade även på att se om vi kunde få könet bekräftat. Och visst ska det vara en liten flicka, fast ändå.. kan man ju aldrig vara riktigt riktigt säker.. kanske luras bebis men hon som gjorde ultraljudet lät väldigt övertygad så.. vi tror nog på en flicka nu ändå. Bebis vikt låg på 1876 gram och det innebär en avvikelse på -2,5% vilket är jättenormalt och följer hon kurvan nu så kommer hon väga runt 3500 gram när hon föds. Jag tror att det är så att om det avviker mer än + - 11% så går man nog vidare med undersökningar. Fostervattnet var normalt och även måtten på huvud, mage och lårben. Hon ligger också med huvudet neråt men har inte fixerat sig än.

18/12 - Kontroll hos BM

Kontroll hos barnmorskan igen. Allt gick bra. Magmåttet hade ökat 2 cm till 30 och bebis hjärtslag som även denna gång slog så fint så, låg på 160 slag. Mitt järnvärde hade ökat (håll i er nu!!!) hela 1 steg till 112 hehe.. det går iaf åt rätt håll =) Blodtrycket låg kvar på låga siffror, 105/75 och hon sa att glukosen också hade ett bra värde (tror det var något hon såg i blodet när hon stack mig). Hon kände också efter hur barnet låg (fast vi visste ju egentligen redan både sen gårdagens ultraljud och bebis sparkar) och det låg med huvudet neråt och inte fixerat eftersom det var "ruckbart". Hon tog mina händer och tryckte ner dem i min mage så jag också fick känna huvudet. Jag kände typ nåt hårt så nu har jag klappat bebis på lilla huvudet =)

Hon vägde mig inte denna gången heller, det kommer de istället att göra på någon kontroll framöver, men när jag kom hem passade jag på att dra fram badrumsvågen och ställa mig på den. Halvblundade lite först, om att ifall ..men vågen stod på 87,4 så jag vågade öppna ögonen trots allt. Det är ca 11 kilo + vilket känns helt överkomligt. 

20/12 - Dagens datum

I natt vaknade jag av den där värken igen fast i högra sidan denna gången. Bebis har kickat på rätt bra nu och så även i natt så det måste nästan vara något som hon kommer åt. Jag fick ta två alvedon och stapplade runt som en 90-åring i lägenheten tills det släppte. Hu. När man tänker att det där säkert inte är någonting mot vad som komma skall så blir man lite svettig... =) 

Vi har hämtat ut en kartong på 10 kilo från posten, skickad av en tjejkompis till min man. Supersnällt. Kartongen innehåller bla. barnkläder men vi har inte packat upp den än. Ska bli spännande! Dock är det lånekläder men det gör ju inget. Jag har fortfarande inte någon direkt foglossning (peppar peppar ta i trä!) så jag lider mest bara av småkrämporna som att jag känner att jag svullnar lättare om fingrarna nu och svettas än mer. Om natten måste jag ha fönstret i sovrummet öppet och min man som är världens kamin ligger och huttrar medans jag ligger halvt utan täcke och vrider på mig i värmen hehe. Nu vet jag hur han brukar ha det. Själv har jag alltid varit en frusen en.

Vi var på julkonsert häromdagen och jag är inte helt säker på att damen i magen uppskattade det hela lika mycket som vi för det kändes stundom som om hon försökte fly ut ur magen. Jag fick lägga jackan runt för att försöka dämpa ljudet lite från körerna. Dessutom var en och en halv timmes sittande i en hård kyrkbänk ingenting för gravidben och fötter upptäckte jag så jag hade själv lite panik sista tiden. Men det var en bra och fin konsert =)

På bilden nedan är BF satt till 12 feb medans det hos MVC står 13 feb. Enligt ultraljudskvinnan så är det den 12 feb som gäller. Känns bra, för inte vill man väl gärna ha BF fredagen den 13:de? =)

Hon är lite större nu än sist =) Det som ser ut som en rund grej med vita prickar framför hennes näsa är armarna i genomskärning.

Om man vill roa sig med lite statistik så ser det just nu idag ut såhär:

Du är i graviditetsvecka: 30

29 veckor + 2 dagar har gått

Du är i kalendermånad: 7

Du är i graviditetsmånad: 8

Du är i tremester: 3

Du har 74 dagar kvar till BF

73,6% av graviditeten har passerat (206 av 280 dagar)

Häftigt va? Vad tiden går.

Jag har dagar då jag har ganska ont i bäckenet, jag får ta mindre steg och resa mig försiktigt om jag sitter ner. Jag börjar känna att jag nog är lite mer svullen i ben och fötter (på fingrarna märks det av att jag inte gärna har min förlovnings och vigselring på) och jag har försökt använda stödstrumpor, var inne och köpte tre för priset av två på apoteket och var supernöjd, innan jag insåg att vad jag inte visste om stödstrumpor var att det är ett litet helsike att försöka få dem på sig med en stor mage i vägen. Två dagar lyckades jag kämpa mig igenom detta äventyr och då var det många minuters stön och pust och flås och svett innan jag lyckades få dem hyfsat på rätt plats, sen gav jag upp. Får se hur länge till jag klarar mig utan, känns rätt lugnt än sålänge. Ryggen har krånglat lite då och då men inte mer än vad den brukar göra dvs jag har lite ont när jag böjer mig framåt men det går över efter ett par dagar. Precis så är det nu också så jag vet inte om det hade gjort ont även utan graviditeten. Det känns ändå rätt överkomligt. Jag är i övrigt lite handikappad när jag måste böja mig ner mot golvet och plocka upp nåt. Jag har ofta tänket "kan själv" men får nog inse att det är rätt skönt att någon annan erbjuder sig att ta upp om jag tappat nåt eller så. Jag borde verkligen utnyttja det här mer.. hehe ;-)

I onsdags förra veckan fick jag tillbaka den där värken jag berättat om tidigare. Detta plus att vi märkt ett avtagande av skuffar och bump inifrån magen gjorde att jag ringde till Karolinska för att höra om råd. De tyckte då att vi skulle åka in för en kontroll så vi tog bilen och körde in. (smidigt med 9 minuter till förlossningen enligt GPS. Osmidigt om vi vid förlossningen inte skulle få plats där utan behöva åka till annat sjukhus. Blä)

Väl på plats fick jag lämna ett urinprov så de kunde kolla bakterier igen för eventuell urinvägsinfektion. Mitt förra prov jag tog var ju helt ok men jag sa inte emot, bättre kolla en gång till än en gång för lite. Därefter blev vi visade in till ett rum där jag fick lägga mig på en brits för att vi skulle få bebisens hjärtljud kollade. Jag fick en grej på fingret med en sladd så maskinen kunde följa min puls samt två spännband runt magen med några "kuddar" på. Dessa kände av bebisens hjärtljud och vi kunde följa den pulsen också på en skärm. Det såg helt normalt ut och vi blev lämnade i rummet för att lyssna och samla kurvan för hjärtljuden i 40 minuter.

Dumdidum.. vad hittar man på i 40 minuter? Jo min man plockade fram en site på nätet med ordvitsar så vi försökte roa oss med det. När 50 minuter hade gått och ingen kom började vi undra om de hade glömt bort oss. Min man tryckte på larmknappen som de hade sagt åt oss att göra om vi ville nåt. Ingen kom. När klockan dragit iväg lite till gick min man ut och sa till. Sen tog det ändå en lång stund innan det kom in en tjej som bad om ursäkt och sa att dels verkade inte larmknappen fungera (nähä?) och dels hade det blivit nåt missförstånd i deras skiftbyte så de trodde redan att nån tagit hand om oss igen. Hur som helst fick vi 90 minuters fullt normala hjärtljud från vår lilla bebis och de fick en 7 meter kurva utskrivet. Min rumpa började domna bort efter en timme så jag var väldigt glad över att jag kunde röra mig igen hehe.

En läkare kom sedan in och berättade att mitt prov såg helt okej ut och så gjorde han ett snabbt ultraljud för att se så allt såg okej ut där också och det var visst full fart där inne och det såg fint ut med fostervattnet, så vi kunde glatt åka ifrån Karolinska med den vetskapen.

Dagarna efter detta har hon (eller han) kickat på med full fart = nöjd mamma och pappa. <3

På tisdag ska vi på föräldragrupp och på torsdag är det kontroll igen hos barnmorskan.

Vi har förresten fått hem vår barnvagn nu också, det blev en Brio Go Next som vi fastnade för rakt av när vi såg och provade den. Hoppas bebis också tycker om den =)

Såhär ser den ut med liggdelen på: