Jag sov förvånansvärt gott i natt trots att jag var lite nervös, men innan jag somnade låg jag ett bra tag och surfade historier på mobilen om hur andras äggplock har varit (på gott och på ont). Jag var nyfiken och ville vara så förberedd som jag kunde bli (typiskt mig). Även maken kände sig lite nervös men nervositet hör nog bara till, det är ju inget man gör varje dag precis.

På morgonen fick jag bara äta flytande frukost så jag "åt" en drickyoggi och en fruktsmoothie, sen tog jag en dusch och vi gjorde oss redo för att sätta oss i bilen i god tid. 

Kliniken ligger ganska nära där vi bor så det tog väl en 20 minuter att köra men det var lite värre med parkeringar, det stressade upp mig lite eftersom jag var rädd för att vi nu inte skulle hinna i tid och som vanligt när jag blir stressad så tycker magen att "hey, nu ska vi ha lite skoj och ha fest". När vi kom på plats (i tid) så lugnade magen ner sig igen och festen kom tydligen av sig (phew) och vi blev visade till ett rum med två sängar och en vägg emellan, men det skulle bara vara vi där idag så det kändes skönt att få vara lite i fred och slippa dela med ett annat par.

Maken fick gå iväg och lämna sitt bidrag och jag fick byta om till en sjukhus-särk som inte var särskild klädsam och knappast figursydd till mina former så jag var säkert huur snygg som helst, och så ett par vita långstrumpor som för att göra det hela ännu lite finare, var i olika längd. Därefter fick jag bädda ner mig i sängen.

Det låg en värmekudde på sängen som det var meningen att man skulle ha på magen efter ingreppet men jag insåg att den ju var perfekt att använda för att värma mina kalla händer på. Finemang!

Sköterskan gav mig två alvedon och en tablett Stesolid (lugnande) och så satte hon en infart i armvecket för morfinet och sen fick vi vänta en stund innan det var vår tur att gå iväg för att plocka ägg.

När vi kom till operationssalen fick min man ta på sig en grön sjukhusrock, foppatofflor och en tjusig grön plastmössa och jag fick också en plastmössa och sen fick jag lägga mig på britsen i gynstolen och maken placerades på en pall vid huvudänden.

En labbperson kom in och stämde av vår identitet och sen fick jag lite morfin och värkstillande i armen av sköterskan och de gav mig bedövning där nere som jag knappt hann reagera på innan de var klara med.

Sen påbörjades ägguttagningen och då punkterar de äggblåsorna och vätskan sugs ut med en tunn nål. Vi kunde se på en skärm (skärmen på bilden (som inte blev så tydlig så bilden fick mest bli symbolisk)) när labbpersonalen letade efter ägg i vätskan och efter vad som för oss kändes som en evighet men i själva verkat nog bara var sekunder hörde vi "Ägg!" =)

Själva ingreppet gjorde inte så ont, det var ett par tillfällen då det stack till lite men mer att jag ryckte till lite bara, så det gick klart bättre än vad jag vågat hoppats på. Det känns som att jag kom riktigt lindrigt undan. När ingreppet var klart fick vi veta att de hade hittat 6 stycken ägg och det var ju jättebra med tanke på att jag hade 7 äggblåsor.

Förnöjda fick vi gå tillbaka till vårt rum och sköterskan frågade mig hur jag kände mig och jag var på riktigt gott humör och hade inte det minsta ont så jag tänkte fasen vilken tur vi har! Jag bäddade ner mig och min man satt på stolen bredvid och vi bedrev tid med att skratta åt en rolig bok vi tagit med oss .. men under tiden började jag få mer och mer ont och plötsligt blev jag helt kallsvettig och svimfärdig. Tydligen var jag helt grå i ansiktet och min man fick kalla på sköterskan. De höjde fotdelen av sängen och la något kallt på min panna och tog mitt blodtryck som var lite lågt och för smärtan fick jag stolpiller med smärtlindring. Jag la mig på sidan i fosterställning och försökte vila bort det hela och efter en liten stund kom färgen tillbaka på mig igen och jag började må bättre. Min man blev riktigt orolig där men jag sa sen att man väl inte kunde få ha det för bra så klart nåt dåligt skulle vara med i bilden. Om detta är det enda dåliga så kan jag leva gott med det =))

Jag fick vila en stund och sen kom en sköterska in och gav oss stora goda mackor och thé och juice som vi gladeligen proppade i oss. Sen fick jag gå på toa för att se att jag kunde kissa normalt och efter det klädde vi på oss och gjorde oss redo för hemgång. Sköterskan gav mig information om att jag imorgon ska påbörja min Lutinusbehandling, 3 ggr om dagen.

Nu har vi varit hemma ett par timmar och jag mår fortfarande förträffligt bra och har ingen värk alls, men så har jag också rätt mycket smärtstillande i mig så vi får väl se hur jag mår framåt kvällen. Imorgon ska jag jobba hemma och så även på onsdag.

På onsdag ska det bli ägginsättning om allt går som det ska vid befruktningen. Om det inte har gått bra så kommer de att höra av sig på onsdagmorgon (=nervöst!!!!). Det är ett samtal vi inte vill ha!

Håll tummarna ännu mer för oss nu =)

Sådärja, nu är sista sprutan,Ovitrellen (tas för att äggen ska mogna och bli befruktningsdugliga), tagen och jag är färdigpreppad inför Äggplock på måndag. Känns spännande!

Den var stor och klumpig men väldigt behändig att ta. Dra av skyddshylsan, på med nålen, av med nålskydden, vrida upp den till rätt dos, in med nålen i magfettet, trycka på knappen, hålla inne i 10 sekunder tills dosen står på 0 och så klart!

Imorgon slipper vi allt vad sprutor heter och på måndag morgon åker vi till kliniken för att förhoppningsvis få ut minst ett guldägg! =)

Idag har jag och mina äggblåsor varit på ett nytt ultraljud. Jag var lite nervös för jag har inte känt någonting knappt i magen nu förutom möjligen att det är lite spänt.. ska det inte kännas mer? (Ja jag har läst alldeles för mycket skräckhistorier om IVF på nätet hehe)

Jag hade inte behövt oroa mig alls visade det sig. Ultraljudet gick jättebra. Slemhinnan hade vuxit fint och äggblåsorna också. Dessutom var de jämnstora vilket är jättebra för det ökar chanserna att få ut mogna ägg =)

Jag undrade lite över varför jag inte fått ta något blodprov eftersom "alla andra" verkar ta det, men hon sa att när det flyter på fint och går som det ska så finns det ingen anledning till det plus att man oftast behöver göra det mest när man kör långa metoden med nässprej och grejjer eller när det är risk för överstimulering. Skönt att slippa. Jag känner mig alltid som en levande nåldyna när jag kommer från ett blodprov. Jag är snål med blodet som de brukar säga.

Hur många gånger på ett år går kylskåpet sönder? Nej just det, det händer väldigt sällan.. men såklart hände det oss häromdagen.. Lite lätt panik fick man över medicinerna som ju är kylvara (eller iaf mest viktigast med ägglossningssprutan, Ovitrelle). Typiskt! Vi hade tur och fick dit en hantverkare samma dag som fixade den fördömda lilla termostaten, men medicinen hade då hunnit ligga i rumstemperatur under hela dagen.

Jag tog upp det idag med barnmorskan och hon skrev ut ett nytt recept på Ovitrelle eftersom det var dumt att chansa så det löste sig som tur är, passade på att hämta ut min sista Orgalutranspruta också eftersom jag kommer ta mina två sista Menopur och Orgalutran ikväll.

Imorgon kväll kl 21 ska jag ta Ovitrellsprutan, det är den som sätter igång ägglossningen så de kan plocka äggen precis när det är tänkt, så den är viktig. Eftersom det är klockomställning i helgen så fick vi dra ifrån en timme från normaltiden, men 36 timmar innan äggplocket ska den tas.

Då har ni säkert redan räknat ut att vi har fått tid för äggplock? Jajamensan. På måndag kl 10.00

På söndag är vi fria från allt vad sprutor heter (wohoo) och på måndag ska vi vara på plats på kliniken kl 9:15.

Jag kommer då att få en sängplats där jag får byta om till skjorta och strumpor (såna där långa vita sjukhusstrumpor misstänker jag) och jag hoppas att min man också får en sån där fånig mössa som ser ut som ett blått skoskydd om jag nu får en sån så jag slipper ligga där och känna mig ensam fånig =)

Jag kommer att få en lugnande tablett och en Alvedon och så sätter de en kanyl i armvecket där de ska ge mig morfin sedan under äggplockningen. Min man kommer också att få ge "sitt bidrag" till processen samma morgon.

Om allt går fint och vi får något (förhoppningsvis fler) ägg befruktat så är det tid bokad för insättning på onsdagen. Det är ett snabbt ingrepp och sen är det bara vänta och vänta och vänta.. De två veckorna kommer säkert kännas som de längsta och jobbigaste man någonsin varit med om.. dessutom kommer nästa medikamente in i bilden, Lutinus.

Lutinus (vagiatorer) ska tas 3 ggr om dagen en tid efter insättningen (tror det är två, tre veckor nånting) En kladdig historia har jag förstått när man läst andras bloggar men det som är bra är att det är Lutinusen som ska hälpa till att ägget vill stanna kvar så med det i tanken så ska vi nog bli kompisar ändå.

Lägger in en bild på mina mediciner så ser ni vad det är jag stiftat bekantskap med under de här veckorna =)

Imorse var jag på kliniken för att göra ultraljud och stämma av hur det går för de små äggblåsorna.

Lite hade det minsann hänt, jag hade fyra stycken äggblåsor på ena sidan och tre på den andra. Därmed ska jag fortsätta med samma dos (225E) Menopur och så Oraglutransprutan tills på fredag. Då ska jag in på ett nytt ultraljud för att se hur det har gått och så blir det förmodligen äggplock på måndag eller eventuellt tisdag sa Dr Kerstin glatt. Det fanns inga tecken på överstimulering sa hon också och det känns skönt att veta.

En ovanlig form av biverkan är ovariellt överstimuleringssyndrom (”OHSS”) med utveckling av stort antal folliklar hos kvinnor med god äggreserv. Överstimulering uppkommer först efter det att man framkallat äggmognad med hCG (Ovitrelle, Pregnyl) och kan undvikas genom att ändra behandlingsplanen.

Har läst om de som blivit överstimulerade och fått åka in akut och bli tappad på flera liter vätska. Väldigt omysigt och kan vara livshotande =/ ..Nä sånt ska vi inte vara med om!

Det börjar närma sig äggplock nu.. (eller äggaplock som min käre make (nerifrånlandetdialekt) säkert skulle uttala det) =)

Jag inbillar mig att jag har varit lite lite svullen i magen idag, lite diffust sådär, och lite som att det ..bubblar, sticker och drar fast ändå väldigt lite. Nånting håller nog på att hända därinne precis som det ska.

Ikväll fick vi blanda en ny omgång menopur och jag råkade spilla några droppar utanför, det var så lite men jag blev ändå orolig (läs: rejält nojjig och milt upprörd) för att det blivit nåt knas med dosen nu. Jag insåg sen att de nog inte hade låtit oss noviser ta sprutor själva om det vore såå himla noga. Det ÄR ju noga men man gör så gott man kan. Det vet jag att sköterskan har sagt. Blev lite lugnare då. Och maken kunde pusta ut ;)

Ingen sveda eller utslag efter Orgalutransprutan denna gången heller, men nog känns det lite mer i magen nu. Tror inte riktigt längre på att det är inbillning. Imorgonbitti ska jag på det första ultraljudet så det ska bli spännande att se lite vad som händer därinne. Då får jag också veta hur jag ska fortsätta dosera och kanske till och med få besked om när det kan bli äggplock. =)

Ikväll fick Menopursprutan säga hej till Orgalutransprutan. Orgalutran ska jag ta för att förhindra en spontan ägglossning för man vill ju att äggen ska stanna kvar där inne och gosa till sig så de kan plocka dem snart. Jag kommer alltså att ta både menopur och orgalutran varje kväll vid samma tid några dagar framöver.

Orgalutran är speciellt ickemysig eftersom nålen är tjockare än på Menopursprutan sen hade jag också hört att man kan få utslag och sveda och så av sticket. En del har problem att få den igenom huden. Den ska helt enkelt vara lite värre att ha med å göra. Hu.

Naturligtvis var jag lite nervös när den skulle tas ..men jag hade inte behövt oroa mig så mycket. Den gick lika lätt att ta som Menopuren och ingen sveda eller några utslag alls. Puh!

Nu är första sprutan tagen och vi är igång! =)

Det tog en stund att blanda eftersom jag var riktigt noga med att allt skulle bli rätt (nojjig som man är).

Först skulle man blanda den lilla burken med menopur med två behållare vätska (vatten? fasen, jag blev osäker nu på vad det var i de där egentligen. Nåja. Spelar kanske mindre roll om jag vet det eller inte. Det ska ju in likförbenat) =) sen skulle man ta en engångsspruta och suga upp 225 enheter av menopuret och det var ju fasen inte så lätt att undvika de där rackarns små luftbubblorna.

Det är ju inte i blodet man ska in med medlet så ingen fara på taket men eftersom man skulle undvika dem så antar jag att det har någon annan innebörd tex att det är supernoga med dosen eller liknande. (alltså jag måste varit helt snurrig när vi gick igenom detta för jag kommer inte ihåg vad hon sa men jag vet att jag frågade om det) ..

Efter några nervösa nojjningar från min sida över detta och lite försök till lugnande från mannens sida så blev det äntligen dags för att injicera.

Tjopp. klart!

Det sved lite efter sticket och det var lite läskigt, inte att sticka, utan mer att stoppa i kroppen något, jag tar ju knappt värktabletter. Men det är bara att vänja sig, det är ju för en god sak =)

Nu kommer jag att ta en spruta varje kväll ungefär samma tid, i fem dagar och på den femte kvällen är det dags att lägga till ytterligare en spruta.

Jag har också bokat en tid för ultraljud cykeldag 7 för att kolla upp hur det har gått. Nu är det bara att hoppas att menopur är rätt medel för mig!

Idag har vi varit och fått instruktioner inför sprutstarten.

En supergullig barnmorska gick igenom hur man blandade och använde sprutan och lite sånt.

Jag hade ingen aning om hur det skulle kännas att sticka sig själv men det visade sig inte vara några problem, inte ens efter att det började blöda lite efter provsticket (jag tål inte att se blod). Nu är jag alltså mer nervös över hur blandningen ska gå. Om man ska typ blanda ihop allting helt fel och sticka sig i näsan eller nåt. Vem vet vad en förvirrad hjärna kan ställa till med? ;-)

Jag fick provsticka i en liten boll först innan jag gick vidare till mig själv. Sprutan gled rakt in utan motstånd och det var ju bra eftersom jag sett framför mig hur man måste trycka hårt och sen skulle sprutan åka in för långt i magen. Fånig. =)

Efteråt gick vi till apoteket och hämtade ut en kasse med sprutor och medel och grejer. Det var det mesta jag handlat på ett apotek nån gång. Skönt att högkostnadsskyddet gick in också för jag har fått för mig att det skulle bli r ä t t mycket dyrare utan det..

Vi glömde be om en behållare för använda engångssprutor så vi får försöka hitta nåt substitut hemma. Har hört att man ju kan använda en tom mjölkpaket eller liknande. Annars kommer det ju se ut som en pundarkvart hemma rätt snart.

Det blev en hel hylla full i kylen med alla attiraljer. Men ska det va ska det va liksom! =)